Vad har sverige och zimbabwe för miljöproblem?

Miljöproblem i Sverige innefattar huvudsakligen surt regn som skadar mark och vattendrag, övergödning av Nordsjön och Östersjön, nedsmutsning, hög energiförbrukning och avverkning samt på vissa håll uttorkning p.g.a. utdikning och dålig luft p.g.a. tung trafik. Zimbabwes huvudsakliga miljöproblem innefattar förorening och giftiga utsläpp från tung industri, brist på vatten och dålig vattenkvalitet, kraftig erosion av jordbruksland och kraftig skogsavverkning.

Idag har människor större kunskap om vad som påverkar skördens storlek jämfört med tidigare. Hur har vi kommit fram till denna ökande kunskap?

Det som avgör hur stor en skörd kan bli är växternas genetiska förutsättningar och miljön de växer i. Men det är fortfarande klimatet och miljön som är avgörande hur stor skörden kommer att bli år till år. Denna kunskap har vi forskat fram men det är även den stora erfarenhet vi människor har om jordbruk som har gett oss dessa kunskaper.

Varför finns det fler statsråd än departement?

Departementen arbetar med att förbereda regeringens ärenden för beslut i olika frågor. Det kan handla om jordbruk, kultur eller miljö. Varje departement har ett statsråd som chef. I departementet kan det finnas fler statsråd än departementschefen, de är då ansvariga för vissa sakfrågor inom departementets verksamhetsområde.

Vad är för- och nackdelar med att jordbruksmark läggs ner på våra breddgrader och samtidigt ökar med konstbevattnings jordbruk i ökenområden?

De stora fördelarna med jordbruket nere i öknen är att man kan odla grödor och liknande nästan hela året om eftersom det alltid är varmt där. Nackdelarna med detta är att frakten och miljöutsläppen ökar till de på våra breddgrader och att man måste bygga massor av konstbevattnings anläggningar som kan förstöra miljön.

Vad påverkar miljön mest uppvärmning av bostäder, bilar industrier eller något annat?

De absolut största koldioxidutsläppen kommer från elproduktion och uppvärmning, därefter står jordbruket för största utsläppen.

Varför kan man inte inom jordbruket genomföra en effektiv gödsling med koldioxid?

De hjälpmedel vi anväder inom jordbruket påverkar hela vår miljö. Vi har redan ett överskott av koldioxid i atmosfären vilekt gör att det inte lönar sig att gödsla med koldioxid. Istället används kväve- och fosforhaltiga ämnen som i sin tur bidrar till övergödningen. Med mer utsläpp av koldioxid detso värre blir västhuseffekten. Detta är viktiga problem vi måste ta itu med. Ha en bra kväll!

Finns det någon miljöförstörningar i namibia och vad beror det isåfall på?

Ungefär hälften av invånarna i Namibia är beroende av jordbruk vilket bidrar till miljöförstöringar. Landet har kust och vill gärna bli en knutpunkt för sjötrafik för de grannländer som saknar egna kuster vilket också kan bidra till utsläpp. Det finns även mycket utsläpp av olja och kemikalier i havet vilket hotar många livsformer och landet är även starkt industrialiserat.

Kan ni med exempel förklara hur var användning av jordens resurser påverkar miljön? Ordet kretslopp ska användas.

Om man förbrukar mer av jordens resurser än vad planeten producerar kommer det bli obalans mellan befintliga resurser och resursförbrukning. Detta innebär problem för miljön till exempel i jordbruket då den näring som går åt till odlingen inte hinner ersättas. En lösning kan i så fall vara att odla mera kretsloppanpassat med ekologiskt hållbara metoder.

Hur fungerar jordbrukspolitiken inom EU?

EU:s allmänna hållning är att jordbruket ska vara hållbart, produktivt, konkurrenskraftigt och spritt över hela EU. Jordbrukssektorn ska fortsätta att ge jordbrukare en rimlig levnadsstandard, bidra till att bevara landsbygden och naturen och aktivt bidra till landsbygdens livskraft. Den måste kunna leva upp till konsumenternas och allmänhetens förväntningar när det gäller livsmedlenssäkerhet och kvalitet, livsmedelstillgång, priser, miljöskydd och djurskydd. Det är de 27 medlemsländerna i EU som beslutar hur GJP ska utformas och tillämpas. De grundar sitt beslut på förslag från EU-kommissionen och Europaparlamentets yttrande. Viktiga beslut fattas i Europeiska unionens råd, på ministernivå. Detaljbestämmelserna skapas av medlemsländerna och kommissionens tjänstemän.